9 And when he had opened the fifth seal, I saw under the altar the souls of them that were slain for the word of God, and for the testimony which they held:
10 And they cried with a loud voice, saying, How long, O Lord, holy and true, dost thou not judge and avenge our blood on them that dwell on the earth?
11 And white robes were given unto every one of them; and it was said unto them, that they should rest yet for a little season, until their fellowservants also and their brethren, that should be killed as they were, should be fulfilled.
1Och Herren talade med Mose och Aaron, och sade till dem:
2Taler med Israels barn, och säger: Dessa äro de djur, som I äta skolen, ibland all djur på jordene.
3Allt det som ibland djuren tveklöfvadt är, och idislar, det skolen I äta.
4Men det som idislar, och är klöfvadt, dock icke tveklöfvadt, såsom camelen, det är eder orent, och I skolen icke ätat.
5Cuniler idisla väl, men de äro icke tveklöfvade; derföre äro de orene.
6Haren idislar ock, men han är icke tveklöfvad; derföre är han eder oren.
7Och svinet är väl klöfvadt, men det idislar icke; derföre är det eder orent.
8Af desses kött skolen I icke äta, och icke komma vid deras as; ty de äro eder oren.
9Detta skolen I äta ibland det som i vattnena är: allt det som spol och fjäll hafver i floder, i hafvena, och i bäckom, det skolen I äta.
10Men allt det som icke hafver spol och fjäll i hafvena och i bäckom, ibland allt det som röres i vattnen, och allt det som lefver i vattne, det skall vara eder en vederstyggelse;
11Att I icke äten af dess kött, och skyr vid deras as;
12Ty allt det som icke hafver spol och fjäll i vattnena, der skolen I sky veder.
13Och detta skolen I sky veder ibland foglarna, att I icke äten dem: örnen, höken, falken,
14Gamen, gladona, och det af deras art är,
15Och alle korpar med deras art,
16Strutsfoglen, ugglona, göken, sparfhöken med sine art,
17Stenugglona, svanen, ufven,
18Flädermusena, rördrommen,
19Storken, hägren, skrikona med sine art, vidhöfden och svalona.
20Och allt det sig rörer ibland foglarna, och går på fyra fötter, det skall vara eder en vederstyggelse.
21Dock detta skolen I äta af foglom, det sig rörer och går på fyra fötter, hvilkas knä stå tillbaka, der det med hoppar på jordene;
22Deraf mån I äta, såsom är Arbe med sin art, och Saleam med sin art, och Hargol med sin art, och Hagab med sin art.
23Allt det eljest hafver fyra fötter ibland foglarna, det skall vara eder en vederstyggelse;
24Och I skolen räkna dem oren. Den som kommer vid deras as, han skall vara oren allt intill aftonen.
25Och den som någorsderas as bär, han skall två sin kläder, och skall blifva oren allt intill aftonen.
26Derföre, allt det djur, som klöfvadt är, och icke tveklöfvadt, och idislar icke, det skall vara eder orent; den som kommer dervid, han blifver oren.
27Och allt det som går på händer ibland djuren, som gå på fyra fötter, det skall vara eder orent; den som kommer vid deras as, han skall vara oren allt intill aftonen.
28Och den som deras as bär, han skall två sin kläder, och vara oren allt intill aftonen; ty allt sådant är eder orent.
29Desse skola ock vara eder oren ibland de djur, som krypa på jordene: lekatten, musen, paddan, hvart efter sitt slag,
30Igelkotten, molken, ödlan, stellion, mullvaden;
31De äro eder oren ibland allt det som kryper; den som kommer vid deras as, han skall vara oren intill aftonen.
32Och allt det som ett sådant dödt as på faller, det varder orent; vare sig allahanda träkäril, eller kläder, eller skinn, eller säck, och all sådana redskap, der man något med gör, skall man låta i vatten, och det blifver orent intill aftonen; så varder det rent.
33Allahanda lerkäril, om ett sådant as deruti faller, varder allt orent, som deruti är, och skall sönderslås.
34All mat, som man äter, om det vattnet kommer deruti, den är oren; och all dryck, som man dricker af allahanda sådana kärile, är oren.
35Och allt det som ett sådant as på faller, det blifver orent, vare sig ugn eller kettlar, det skall man slå sönder; ty det är orent, och skall vara eder orent.
36Dock brunnar, källor och dammar äro rene; den som kommer vid deras as, han är oren.
37Och om ett sådant as fölle på säd, som man sått hafver, så är hon dock ren.
38Men gjuter man vatten på sädena, och sedan fölle sådant as deruppå, så vorde hon eder oren.
39Om ett djur dör, det I äta mågen, den som kommer vid det aset, den är oren intill aftonen.
40Den som äter af sådant as, han skall två sin kläder och skall blifva oren intill aftonen; så ock den som bär ett sådant as, han skall två sin kläder, och blifva oren intill aftonen.
41Det som kräker på jordene, skall vara eder en vederstyggelse, och man skall icke ätat.
42Och allt det som går på bukenom, och allt det som går på fyra eller flere fötter, af allo thy som kräker på jordene, det skolen I icke äta; ty det skall vara eder en vederstyggelse.
43Görer edra själar icke till styggelse, och besmitter eder icke deruppå, så att I blifven orene.
44Ty jag är Herren edar Gud; derföre skolen I helga eder, att I blifven helige, ty jag är helig; och I skolen icke orena edra själar på något kräkande djur, som på jordene kräker.
45Ty jag är Herren, som hafver fört eder utur Egypti land, att jag skall vara edar Gud; derföre skolen I vara helige, ty jag är helig.
46Detta är lagen öfver djur, och foglar, och allahanda kräkande djur i vattnena, och allahanda djur, som kräka på jordene;
47Att I skolen veta åtskilnad på hvad orent och rent är, och hvad djur man äta, och hvad man icke äta skall.