1 Och gick Jesus framom, och såg en man, som var blind född.
2Och hans Lärjungar sporde honom till, och sade: Rabbi, hvilken syndade, denne, eller hans föräldrar; att han skulle födas blind?
3Jesus svarade: Hvarken hafver denne syndat, eller hans föräldrar; men på det Guds verk skola uppenbaras på honom.
4Jag måste verka hans verk, som mig sändt hafver, medan dagen är; natten kommer, då ingen kan verka.
5Så länge jag är i verldene, är jag verldenes Ljus.
6Då han detta sagt hade, spottade han på jordena, och gjorde en track af spotten, och smorde med träcken på dens blindas ögon;
7Och sade till honom: Gack bort, och två dig i dammen Siloa (det betyder Sänder ). Han gick, och tvådde sig; och kom igen, och hade sin syn.
8Då sade grannarna, och de som honom förr sett hade, att han var en tiggare: Är icke denne den som satt och tiggde?
9Somlige sade: Det är han; somlige sade: Han är honom liker. Men han sjelf sade: Det är jag.
10Då sade de till honom: Huru vordo din ögon öppnad?
11Svarade han, och sade: Den mannen, som kallas Jesus, gjorde en track, och smorde min ögon, och sade till mig: Gack till dammen Siloa, och två dig. Och när jag gick, och tvådde mig, fick jag synen.
12Då sade de till honom: Hvar är han? Sade han: Jag vet det icke.
13Då hade de honom, som blind hade varit, till de Phariseer.
14Och det var på en Sabbath, när Jesus gjorde träcken, och öppnade hans ögon.
15Åter sporde honom ock de Phariseer, huru han hade fått synena. Han sade till dem: Han lade mig track på ögonen, och jag tvådde mig, och hafver nu min syn.
16Då sade någre af de Phariseer: Denne mannen är icke af Gudi, efter han icke håller Sabbathen. Somlige sade: Huru kan en syndig menniska göra dessa tecken? Och en tvedrägt var emellan dem.
17Åter sade de till den blinda: Hvad säger du om honom, att han hafver öppnat din ögon? Då sade han: En Prophet är han.
18Men Judarna trodde icke om honom, att han hade varit blind, och hade fått synena, tilldess de kallade föräldrarna, hans som synen hade fått;
19Och sporde dem till, och sade: Är denne eder son, den I sägen vara blind född? Huru ser han nu?
20Då svarade dem hans föräldrar, och sade: Vi vete, att denne är vår son, och att han var blind född.
21Men huru han nu ser, vete vi icke; eller hvem hans ögon öppnat hafver, vete icke vi; han är åldrig nog, spörjer honom till; tale sjelf for sig.
22Detta sade hans föräldrar derföre^ att de räddes för Judarna; ty Judarna hade då redo beslutit emellan sig, att hvilken som bekände honom vara Christus, han skulle utkastas af Synagogon.
24Åter kallade de mannen, som hade varit blind, och sade till honom: Gif Gudi ärona; vi vete, att denne mannen är en syndare.
25Svarade han, och sade: Om han är en syndare, vet jag icke; ett vet jag, att jag var blind, och ser nu.
26Åter sade de till honom: Hvad gjorde han dig? Huru öppnade han din ögon?
27Han svarade dem: Jag sade det nu eder; horden I det icke? Hvi viljen I nu åter höra det? Viljen I ock varda hans Lärjungar?
28Då bannade de honom och sade: Var du hans Lärjunge; vi are Mose lärjungar. Då bannade de honom och sade: Var du hans Lärjunge; vi are Mose lärjungar.
29Vi vete, att Gud hafver talat till Mosen; men hvadan denne är, vete vi icke.
30Då svarade den mannen, och sade till dem: Det är ju underligit, att I icke skolen veta hvadan han är; och likväl hafver han öppnat min ögon.
31Vi vete, att Gud icke hörer syndare; utan den som är gudfruktig, och följer hans vilja efter, honom hörer han.
32Ifrå verldenes begynnelse är icke; hördt, att någor hafver dens ögon öppnat, som hafver varit blind född.
33Vore han icke af Gudi, så kunde han intet göra.
34De svarade, och sade till honom: Du äst aller födder i synd, och vill lära oss! Och så drefvo de honom ut.
35Och fick Jesus höra, att de honom utdrifvit hade; och när han fann honom, sade han till honom: Tror du på Guds Son?
36Han svarade, och sade: Herre, ho är han, att jag må tro på honom?
37Och Jesus sade till honom: Du hafver sett honom, och det är den som talar med dig.
38Då sade han: Herre, jag tror; och han. tillbad honom.
39Och Jesus sade: Till en dom är jag kommen i denna verldena; att de, som icke se, skola varda seende, och de, som se, skola varda blinde.
40Och någre af de Phariseer, som voro med honom, hördo detta, och sade till honom: Månne vi ock vara blinde?
41Sade Jesus till dem: Voren I blinde, då haden I icke synd; men nu sägen I: Vi se; derföre blifver edor synd.