1Då de båro Guds ark in, satte de honom uti tabernaklet, som David honom beredt hade; och offrade bränneoffer och tackoffer för Gudi.
2Och då David hade fullkomnat bränneoffren och tackoffren, välsignade han folket i Herrans Namn;
3Och utskifte hvarjom och enom i Israel, både man och qvinno, ett stycke bröd, och kött, och ett mätt vin.
4Och han satte inför Herrans ark några Leviter till tjenare, att de skulle prisa, tacka och lofva Herran Israels Gud;
5Nämliga Assaph den första, Zacharia den andra, Jegiel, Semiramoth, Jehiel, Mattithia, Eliab, Benaja, ObedEdom; och Jegiel med psaltare och harpor; men Assaph med klingande cymbaler;
6Och Benaja och Jahasiel, Presterna, med trummeter, alltid för Guds förbunds ark.
7På den tiden beställde David i förstone att tacka Herranom, genom Assaph och hans bröder:
8Tacker Herranom, prediker hans Namn; förkunner ibland folken hans verk.
9Sjunger honom, speler, och taler om all hans under.
10Lofver hans helga Namn; deras hjerta fröjde sig, som söka Herran.
11Söker efter Herran, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
12Tänker på hans under, som han gjort hafver; på hans under, och hans ord;
13I Israels hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
14Han är Herren vår Gud, han dömer i allo verldene.
15Kommer ihåg hans förbund evinnerliga; hvad han utlofvat hafver i tusende slägter;
16Hvilket han gjort hafver med Abraham, och hans ed med Isaac.
17Och han satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund,
18Och sade: Jag skall gifva dig Canaans land, edar arfvedels lott.
19Då de få och ringa voro, och främlingar derinne;
20Och de drogo ifrå det ena folket till det andra, och utur ett rike bort till ett annat folk;
21Han lät ingen göra dem skada; och för deras skull straffade han Konungar;
22Kommer icke vid mina smorda; och görer intet ondt mina Propheter.
23Sjunger Herranom all land; förkunner dageliga hans salighet.
24Förtäljer ibland Hedningarna hans härlighet; och hans under ibland folken.
25Ty Herren är stor, och fast loflig; och underlig öfver alla gudar.
26Förty alle Hedningars gudar äro afgudar; men Herren hafver gjort himmelen.
27Det står härliga och kosteliga till för honom, och går krafteliga och gladeliga till i hans rum.
28Bärer fram Herranom, I folk; bärer fram Herranom äro och magt.
29Bärer fram Herrans Namne äro; bärer fram skänker, och kommer för honom, och tillbeder Herran i heligo prydelse.
30All verlden frukte för honom; han hafver befäst jordena, så att hon intet röres.
31Fröjde sig himmelen, och jorden vare glad; och man må säga ibland Hedningarna, att Herren är rådandes.
32Hafvet dåne, och hvad deruti är; och marken vare glad, och hvad deruppå är.
33Fröjde sig all trä i skogen för Herranom: ty han kommer till att döma jordena.
34Tacker Herranom, ty han är god, och hans barmhertighet varar evinnerliga.
35Och säger: Hjelp oss, Gud vår Frälsare, och församla oss, och hjelp oss ifrå Hedningarna, att vi måge tacka dino helgo Namne, och lofsäga dig.
36Lofvad vare Herren Israels Gud, ifrån evighet till evighet; och allt folket säge Amen, och lofve Herran.
37Alltså lät han der för Herrans förbunds ark Assaph och hans bröder, till att tjena inför arken alltid, och hvar dag i sitt dagsverk;
38Men ObedEdom och hans bröder, åtta och sextio; och ObedEdom, Jeduthuns son, och Hosa till dörravaktare;
39Och Zadok Presten, och hans bröder Presterna, lät han inför Herrans tabernakel, på höjdene i Gibeon;
40Att de dageliga skulle göra Herranom bränneoffer, uppå bränneoffrens altare, om morgon och afton, såsom skrifvet står uti Herrans lag, som han Israel budit hade;
41Och med dem Heman och Jeduthun, och de andra utvalda, som vid namn benämnde voro, till att tacka Herranom, att hans barmhertighet varar evinnerliga;
42Och med dem Heman och Jeduthun, med trummeter och cymbaler, till att klinga, och med Guds strängaspel. Men Jeduthuns söner gjorde han till dörravaktare.
43Alltså drog allt folket sin väg, hvar och en i sitt hus. Drog också David bort till att välsigna sitt hus.