9 And when he had opened the fifth seal, I saw under the altar the souls of them that were slain for the word of God, and for the testimony which they held:
10 And they cried with a loud voice, saying, How long, O Lord, holy and true, dost thou not judge and avenge our blood on them that dwell on the earth?
11 And white robes were given unto every one of them; and it was said unto them, that they should rest yet for a little season, until their fellowservants also and their brethren, that should be killed as they were, should be fulfilled.
1 Och Gud sade til Jacob: Gör dig redo, och far til BethEl, och bo der, och bygg der et altare Gudi som dig syntes, då du flydde för dinom broder Esau.
2Då sade Jacob til sitt hus, och til alla de som med honom woro: Lägger ifrån eder de främmande gudar, som äro ibland eder, och renser eder, och förwandler edor kläder:
3Och görom oss redo at fara til BethEl, at jag må göra der et altare Gudi, den mig hört hafwer i min bedröfwelses tid, och hafwer warit med mig på wägenom, som jag rest hafwer.
4Då fingo de honom alla de främmande gudar, som woro under deras händer, och deras örnaringar; och han grof dem under ena ek, som stod wid Sichem.
5Och for ut: Och en Gudsfruktan kom öfwer de städer, som lågo der omkring, at de icke foro efter Jacobs söner.
6Så kom Jacob til Lus i Canaans land, som kallas BethEl, med allt det folk, som med honom war:
7Och byggde der et altare, och kallade det rummet ElBethEl, efter det Gud wardt honom der uppenbarad, då han flydde för sinom broder.
8Då dödde Debora Rebeckas amma, och wardt begrafwen nedanför BethEl, under ena ek, hwilken wardt kallad gråtoek.
9Och Gud syntes åter Jacob, sedan han war kommen utaf Mesopotamien, och wälsignade honom:
10Och sade til honom: Du heter Jacob; men du skalt icke mer heta Jacob, utan Israel skalt du heta: Och så kallade man honom Israel.
11Och Gud sade til honom: Jag är den allsmägtige Gud; war fruktsam, och föröka dig: Folk och folks skarar skola komma utaf dig, och Konungar skola komma utaf dina länder.
12Och det landet, som jag Abraham och Isaac gifwit hafwer, skall jag gifwa dig, och skall det gifwa dine säd efter dig.
13Och så for Gud up ifrå honom, ifrå det rummet, der han med honom talat hade.
14Men Jacob reste up en stenwård på det rummet, der han med honom talat hade: Och gjöt drickoffer deruppå, och begjöt honom med oljo.
15Och Jacob kallade det rummet, der Gud hade talat med honom, BethEl.
16Och han for ifrå BethEl: Och som ännu et litet stycke wägs war til Ephrath, då födde Rachel, och födslan war henne swår.
17Men då det wardt henne så swårt i födslone, sade Jordgumman til henne: Frukta dig icke; förty denna sonen skalt du ock hafwa.
18Men då själen utgick, at hon dö måste, kallade hon honom BenOni; men hans fader kallade honom BenJamin.
19Så dödde Rachel, och wardt begrafwen wid wägen til Ephrath, som nu heter BethLehem.
20Och Jacob reste up en wård öfwer hennes graf: Der sammastädes är Rachels grafwård än i dag.
21Och Israel for ut, och slog up et tjäll på hinsidon wid det tornet Eder.
22Och det begaf sig, då Israel bodde der i landet, gick Ruben bort och lade sig när Bilha, sins faders frillo: Och det kom för Israel. Men Jacob hade tolf söner.