9 And when he had opened the fifth seal, I saw under the altar the souls of them that were slain for the word of God, and for the testimony which they held:
10 And they cried with a loud voice, saying, How long, O Lord, holy and true, dost thou not judge and avenge our blood on them that dwell on the earth?
11 And white robes were given unto every one of them; and it was said unto them, that they should rest yet for a little season, until their fellowservants also and their brethren, that should be killed as they were, should be fulfilled.
1 När nu muren var uppbyggd, satte jag in dörrarna; och dörrvaktare, sångare och leviter blevo anställda.
2Och till befälhavare över Jerusalem satte jag min broder Hanani jämte Hananja, hövitsman i borgen, ty denne hölls för en pålitlig man och var gudfruktig mer än många andra.
3Och jag sade till dem: »Jerusalems portar må icke öppnas, förrän solen är högt uppe; och medan vakten ännu står kvar, skall man stänga dörrarna och sätta bommarna för. Och I skolen ställa ut vakter av Jerusalems invånare, var och en på hans post, så att envar får stå framför sitt eget hus.»
4Och staden var vidsträckt och stor, men där fanns icke mycket folk, och husen voro icke uppbyggda.
5Och min Gud ingav mig i hjärtat att jag skulle församla ädlingarna, föreståndarna och folket för att upptecknas i släktregister. Då fann jag släktförteckningen över dem som först hade dragit upp, och jag fann däri så skrivet:
6»Dessa voro de män från hövdingdömet, som drogo upp ur den landsflykt och fångenskap till vilken de hade blivit bortförda av Nebukadnessar, konungen i Babel, och som vände tillbaka till Jerusalem och till Juda, var och en till sin stad,
7i det att de följde med Serubbabel, Jesua, Nehemja, Asarja, Raamja, Nahamani, Mordokai, Bilsan, Misperet, Bigvai, Nehum och Baana. Detta var antalet män av Israels meniga folk:
8Pareos' barn: två tusen ett hundra sjuttiotvå;
9Sefatjas barn: tre hundra sjuttiotvå;
10Aras barn: sex hundra femtiotvå;
11Pahat-Moabs barn, av Jesuas och Joabs barn: två tusen åtta hundra aderton;
12Elams barn: ett tusen två hundra femtiofyra;
13Sattus barn: åtta hundra fyrtiofem;
14Sackais barn: sju hundra sextio;
15Binnuis barn: sex hundra fyrtioåtta;
16Bebais barn: sex hundra tjuguåtta;
17Asgads barn: två tusen tre hundra tjugutvå;
18Adonikams barn: sex hundra sextiosju;
19Bigvais barn: två tusen sextiosju;
20Adins barn: sex hundra femtiofem;
21Aters barn av Hiskia: nittioåtta;
22Hasums barn: tre hundra tjuguåtta;
23Besais barn: tre hundra tjugufyra;
24Harifs barn: ett hundra tolv;
25Gibeons barn: nittiofem;
26männen från Bet-Lehem och Netofa: ett hundra åttioåtta;
27männen från Anatot: ett hundra tjuguåtta;
28männen från Bet-Asmavet: fyrtiotvå;
29männen från Kirjat-Jearim, Kefira och Beerot: sju hundra fyrtiotre;
30männen från Rama och Geba: sex hundra tjuguen;
31männen från Mikmas: ett hundra tjugutvå;
32männen från Betel och Ai: ett hundra tjugutre;
33männen från det andra Nebo: femtiotvå;
34den andre Elams barn: ett tusen två hundra femtiofyra;
35Harims barn: tre hundra tjugu;
36Jerikos barn: tre hundra fyrtiofem;
37Lods, Hadids och Onos barn: sju hundra tjuguen;
38Senaas barn: tre tusen nio hundra trettio.
39Av prästerna: Jedajas barn av Jesuas hus: nio hundra sjuttiotre;
40Immers barn: ett tusen femtiotvå;
41Pashurs barn: ett tusen två hundra fyrtiosju;
42Harims barn: ett tusen sjutton.
43Av leviterna: Jesuas barn av Kadmiel, av Hodevas barn: sjuttiofyra;
60Tempelträlarna och Salomos tjänares barn utgjorde tillsammans tre hundra nittiotvå.
61Och dessa voro de som drogo åstad från Tel-Mela, Tel-Harsa, Kerub, Addon och Immer, men som icke kunde uppgiva sina familjer och sin släkt, och huruvida de voro av Israel:
62Delajas barn, Tobias barn, Nekodas barn, sex hundra fyrtiotvå.
63Och av prästerna: Habajas barn, Hackos' barn, Barsillais barn, hans som tog en av gileaditen Barsillais döttrar till hustru och blev uppkallad efter deras namn.
64Dessa sökte efter sina släktregister, men man kunde icke finna dem; därför blevo de såsom ovärdiga uteslutna från prästadömet.
65Och ståthållaren tillsade dem att de icke skulle få äta av det högheliga, förrän en präst uppstode med urim och tummim.
66Hela församlingen utgjorde sammanräknad fyrtiotvå tusen tre hundra sextio,
67förutom deras tjänare och tjänarinnor, som voro sju tusen tre hundra trettiosju. Och till dem hörde två hundra fyrtiofem sångare och sångerskor.
68[1]
69Och de hade fyra hundra trettiofem kameler och sex tusen sju hundra tjugu åsnor.
70Och somliga bland huvudmännen för familjerna gåvo skänker till arbetet. Ståthållaren gav till kassan i guld ett tusen dariker, därtill femtio skålar och fem hundra trettio prästerliga livklädnader.
71Och somliga bland huvudmännen för familjerna gåvo till arbetskassan i guld tjugu tusen dariker och i silver två tusen två hundra minor.
72Och det övriga folkets gåvor utgjorde i guld tjugu tusen dariker och i silver två tusen minor, så ock sextiosju prästerliga livklädnader.
73Och prästerna, leviterna, dörrvaktarna, sångarna, en del av meniga folket samt tempelträlarna, korteligen hela Israel, bosatte sig i sina städer.» [1] V. 68 se Gamla testamentets text i Ordförkl.