9 And when he had opened the fifth seal, I saw under the altar the souls of them that were slain for the word of God, and for the testimony which they held:
10 And they cried with a loud voice, saying, How long, O Lord, holy and true, dost thou not judge and avenge our blood on them that dwell on the earth?
11 And white robes were given unto every one of them; and it was said unto them, that they should rest yet for a little season, until their fellowservants also and their brethren, that should be killed as they were, should be fulfilled.
2Stor är Herren, och högt berömd, uti vår Guds stad, på hans helga berg.
3Det berget Zion är såsom en skön telning, på hvilko hela landet tröster; på den sidone norrut ligger den stora Konungens stad.
4Gud är känd i hans palats, att han beskärmaren är.
5Ty si, Konungar äro församlade, och med hvarannan framdragne.
6De hafva förundrat sig, då de detta sågo; vordo häpne och omstörta.
7Bäfvande är dem der påkommet, ångest såsom ene födande qvinno.
8Du sönderbråkar skeppen i hafvet, igenom östanväder.
9Såsom vi hört hafve, så se vi det på Herrans Zebaoths stad, vår Guds stad. Gud håller honom vid magt evinnerliga. Sela.
10Gud, vi förbide dina godhet i ditt tempel.
11Gud, såsom ditt Namn, så är ock ditt lof, allt intill verldenes ändar; din högra hand är full med rättfärdighet.
12Berget Zion fröjde sig, och Juda döttrar vare glada, för dina rätters skull.
13Går omkring Zion och beskåder det; täljer dess torn;
14Gifver granna akt uppå dess murar, och upphöjer dess palats; på det man derom må förkunna för efterkommanderna. Ty denne Guden är vår Gud, alltid och evinnerliga; han förer oss såsom ungdomen.