9 And when he had opened the fifth seal, I saw under the altar the souls of them that were slain for the word of God, and for the testimony which they held:
10 And they cried with a loud voice, saying, How long, O Lord, holy and true, dost thou not judge and avenge our blood on them that dwell on the earth?
11 And white robes were given unto every one of them; and it was said unto them, that they should rest yet for a little season, until their fellowservants also and their brethren, that should be killed as they were, should be fulfilled.
2Om en själ syndar, och förtager sig för HERranom, så at han nekar sinom nästa det han honom befallt hafwer, eller det han honom i godo tro handfått hafwer, eller det han med wåld tagit, eller med orätt under sig slagit hafwer;
3Eller det tappadt war funnit hafwer, och säger der nej til med en falsk ed, och hwad det hälst kan wara, det en menniska emot sin nästa bryter.
4När nu sker, at han så syndar, och sig förbryter, så skall han igengifwa, hwad han så med wåld tagit hafwer, eller med orätt under sig slagit, eller det honom befaldt war, eller det han funnit hafwer:
5Eller der han den falska eden öfwer gjort hafwer, det skall han alltsammans igengifwa, och ändå gifwa femtedelen deröfwer, honom som det tilhörde, på den dagen han sitt skuldoffer gifwer.
6Men för sina skuld skall han bära HERranom til Presten en wädur af hjorden utan wank, den et skuldoffer wärd är.
7Så skall Presten försona honom för HERranom; så warder honom förlåtet allt det han gjorde, der han sig med förbröt.
8Och HERren talade med Mose, och sade:
9Bjud Aaron och hans söner, och säg: Detta är bränneoffrets lag. Bränneoffret skall brinna på altarens eldstad, alla nattena intil morgonen; och allena altarens eld skall derpå brinna.
10Och Presten skall kläda på sig sin linna kjortel, och det linna nederklädet på sin kropp; och skall uptaga askona, som af bränneoffrets eld kommer uppå altaret, och lägga den jemte wid altaret.
11Och skall kläda sig af, och kläda sig i annor kläde, och bära askona ut om lägret på et rent rum.
12Elden på altaret skall brinna, och aldrig utsläckas. Presten skall hwar morgon uptända weden deruppå, och ställa bränneo ffret deruppå, och bränna deruppå det feta af tackoffret.
13Alltid skall elden brinna på altaret, och aldrig utsläckas.
14Och detta är spisoffrens lag, det Aarons söner offra skola för HERranom på altaret.
15Man skall häfoffra sin hand full af semlomjöl, af spisoffret och dess oljo, och allt rökelset, som ligger på spisoffret, och skall uptändat på altarena, til en söt lukt, HERranom till åminnelse.
16Det öfwer är skall Aaron och hans söner förtära, och skola ätat osyradt på heligt rum, i gårdenom til wittnesbördsens tabernakel.
17De skola intet baka med surdeg; ty det är deras del, den jag dem af mitt offer gifwit hafwer: Det skall wara dem det aldrahelgasta, lika såsom syndoffret och skuldoffret.
18Det mankön är ibland Aarons barn skola det äta. Det ware edrom efterkommandom en ewig rätt om HERrans offer. Ingen skall komma derwid, utan han är wigd.
19Och HERren talade med Mose, och sade:
20Detta skall wara Aarons och hans söners offer, som de skola offra HERranom på deras wigelsedag. Tiondedelen af et Epha semlomjöl til ewigt spisoffer, hälftena om morgonen, och hälftena om aftonen.
21Uti panno skalt du göra det med oljo, och bära det bakadt fram, och i stycken skalt du det offra HERranom til en söt lukt.
22Och Presten, som af hans söner i hans stad smord warder, han skall göra det. Detta är en ewig rätt HERranom. Det skall allt upbrändt warda.
23Ty allt spisoffer, som för en Prest sker, skall förtäras af eld, och icke ätas.
24Och HERren talade med Mose, och sade:
25Tala til Aaron och hans söner, och säg: Detta är syndoffrens lag: på den staden, der du slagtar bränneoffret, der skalt du ock slagta syndoffret för HERranom: Det är det aldrahelgasta.
26Presten, som syndoffret offrar, skall det äta på heligt rum, uti gårdenom til wittnesbördsens tabernakel.
27Ingen skall komma wid dess kött, utan han är wigd. Och den som en klädnad stänker af dess blod, han skall twå sig på heligt rum.
28Och krukan, der det uti kokadt är, skall sönderslås. Är det en koppargryta, så skall man skura henne, och skölja med watn.
29Det mankön är ibland Presterna, de skola äta deraf; ty det är det aldrahelgasta.
30Men allt det syndoffer, hwars blod burit warder in uti wittnesbördsens tabernakel til försoning i thy helga, det skall man icke äta, utan upbränna det med eld.