9 And when he had opened the fifth seal, I saw under the altar the souls of them that were slain for the word of God, and for the testimony which they held:
10 And they cried with a loud voice, saying, How long, O Lord, holy and true, dost thou not judge and avenge our blood on them that dwell on the earth?
11 And white robes were given unto every one of them; and it was said unto them, that they should rest yet for a little season, until their fellowservants also and their brethren, that should be killed as they were, should be fulfilled.
2Tala med hela menighetene af Israels barn, och säg til dem: I skolen wara helige; ty jag är helig, HERren edar Gud.
3Hwar och en frukte sina moder, och sin fader: Håller mina helgedagar; ty jag är HERren edar Gud.
4I skolen icke wända eder til afgudar, och skolen icke göra eder gutna gudar; ty jag är HERren edar Gud.
5Och när I wiljen göra HERranom tackoffer, så skolen I offra det, at det må wara honom täckt:
6Och skolen det äta på samma dagen, då I offren det, och på den andra dagen. Hwad qwart blifwer til tredje dagen, det skall man bränna up i eld.
7Äter der någor af på tredje dagen, så är han en styggelse, och warder icke tacknämlig:
8Och den samme ätaren skall bära sin missgerning, at han HERrans helgedom hafwer ohelgat; och den själen skall utrotad warda utu sitt folk.
9När du upskär af ditt land, skalt du icke skära intil ändan allt omkring, och icke noga allt afhemta.
10Sammalunda skalt du ej heller noga berga din wingård, eller uphemta de affall na bären: Utan skall det blifwa låta för de fattiga och främlingar; ty jag är HERren edar Gud.
11I skolen icke stjäla eller ljuga, eller handla falskeliga den ene med den andra.
12I skolen icke swärja falskt wid mitt namn, och ohelga dins Guds namn; ty jag är HERren.
13Du skalt icke göra dinom nästa orätt, eller röfwa honom. Din dagakarls lön skall icke blifwa när dig intill morgonen.
14Du skalt icke banna dem döfwa. Du skalt icke sätta för den blinda något, der han kan stöta sig uppå; utan du skalt frukta din Gud; ty jag är HERren.
15I skolen icke handla orätt i dome, och skalt icke skona dem ringa, och icke ära den mägtiga, utan skalt döma dinom nästa rätt.
16Du skalt icke wara en bakdantare ibland ditt folk. Du skalt ock icke stå emot dins nästas blod; ty jag är HERren.
17Du skalt icke hata din broder i dino hjerta; utan du skalt straffa din nästa, på det du icke skalt lida skuld för hans skull.
18Du skalt icke hämnas, och icke behålla någon owilja emot dins folks barn. Du skalt älska din nästa såsom dig sjelfwan; ty jag är HERren.
19Mina stadgar skolen I hålla, at du icke låter din boskap hafwa beblandning med annor djur; och icke sår din åker med blandad säd: Och at ingen klädnad kommer på dig, som af ull och lin tilhopa kommen är.
20Om en man ligger när ena qwinno, och beblandar sig med henne, och hon är en trälinna, och är af enom androm kränkt, dock är icke löst, eller frihet fått hafwer, det skall straffadt warda; men icke skola de dö: Ty hon hafwer icke warit fri.
21Men han skall frambära HERranom för sina skuld en wädur til skuldoffer, inför dörena af wittnesbördsens tabernakel.
22Och Presten skall försona honom med skuldoffret för HERranom, för den synd, som han gjort hafwer: Så warder honom Gud nådelig öfwer hans synd, som han gjort hafwer.
23När I kommen i landet, och planteren allahanda trä, der man af äter, skolen I afskära deras förhud med deras frukt: I tre år skolen I hålla dem för oomskorna, så at I icke äten dem.
24Men i fjerde årena skall all deras frukt wara helgad och prisad HERranom:
25I femte årena skolen I äta fruktena, och samla henne in; ty jag är HERren edar Gud.
26I skolen intet äta med blod: I skolen icke akta på foglarop; eller wälja några dagar.
27I skolen icke skära någon plätt på edart hufwud, och icke allstinges raka edart skägg af.
28I skolen icke skära något märke på edar kropp öfwer en dödan; eller skrifwa bokstäfwer på eder; ty jag är HERren.
29Du skalt icke hålla dina dotter til boleri, på det at landet icke skall bedrifwa boleri, och warda fullt med laster.
30Håller mina helgedagar, och frukter för min helgedom; ty jag är HERren.
31I skolen icke wända eder til spåmän, och fråger intet af de teknatydare, at I icke warden orenade på dem; ty jag är HERren edar Gud.
32För et grått hufwud skalt du upstå, och ära de gamla; ty du skalt frukta din Gud; ty jag är HERren.
33Om en främling warder boendes när eder i edro lande, den skolen I icke öfwerfalla.
34Han skall bo när eder såsom en inländsk ibland eder; och du skalt älskan såsom dig sjelfwan: Förty I woren ock främlingar i Egypti lande. Jag är HERren edar Gud.
35I skolen intet olika handla, i dom, med aln, med wigt, med mått.
36Rätt wåg, rätt pund, rätt skeppa, rätt kanna skall wara när eder; ty jag är HERren edar Gud, som hafwer fört eder utur Egypti land:
37At I skolen hålla och göra alla mina stadgar, och alla mina rätter; ty jag är HERren.